Team Nydde/Caddie Lac lägger upp taktiken några hål om dagen på Eda:
HÅL 7) Ååh vad härligt – ytterligare ett smalt långt hål. 470 meter och par 5 får många att slicka som om rymdkvalstren, så också vi.
Först bygger vi självförtroende genom att stå och småflina åt vilka som kommmer dra till med en pilsnerboll på det här hålet.
– Alla, säger Nydde. Alla utom vi såklart, fyller jag i, varpå vi faller ihop som korthus och ligger och vrider oss i skrattkrämpor en go stund bakom golfbagen så ingen annan ser.
Precis när vi har sansat oss en smula klipper adepten iväg en liten smygfjärt samtidigt som han gör en gest som påminner om när man gasar på en moppe, och så brister det för oss på nytt.
Snart är det dags för utslag och jag kommer som vanligt med mina goda råd som han egentligen redan vet om men som vi båda vet har samma effekt som tugget som två dubbelspelare i tennis har för sig mellan bollarna * lugn bara lugn, jag har fullt förtroende för din kapacitet även om alla andra anser att du suger fett *
Läckrare drive har vi sällan skådat. Nöddö klappar iväg kulan 278 meter och lägger sig lite till höger, precis som vi kommit överens om för att undvika det tarvligt placerade trädet som nästan står PÅ fairway.
Hålets fulaste farlighet är därmed utraderad och slag på landar vi 15 meter kort om den första bunkern till vänster om grön. Allt för att försäkra oss om att inte behöva larva oss med SW:n.
Inspelet från 56 meter kan om det blir bra bädda för ytterligare en Birgit men vi ska inte förhäva oss bara för att vi i det här läget är i en klar ledning. Vi är nöjda med att tvåputta på det här hålet strax efter att både Grannen och Steve slagit två rejält misslyckade pärlor från varsin bunker.
Det är inte utan att man lider en smula när man ser två så bra spelare falla igenom så totalt. Ytterligare en kul grej är ju att Marcus sånär får till en Birgit här men av någon anledning saknas hans putter när han kommer fram till grön och att putta med en bucklig spoon är inte det lättaste. Han treputtar och inhåvar istället en Lill-Babs varpå ytterligare en klubba saknas i hans bag när han ställer sig på nästa tee och muttrar:
– Dämm itt! Det kanske var osmart att ritualslakta min putter på hål 6.
HÅL 7) Ååh vad härligt – ytterligare ett smalt långt hål. 470 meter och par 5 får många att slicka som om rymdkvalstren, så också vi.
Först bygger vi självförtroende genom att stå och småflina åt vilka som kommmer dra till med en pilsnerboll på det här hålet.
– Alla, säger Nydde. Alla utom vi såklart, fyller jag i, varpå vi faller ihop som korthus och ligger och vrider oss i skrattkrämpor en go stund bakom golfbagen så ingen annan ser.
Precis när vi har sansat oss en smula klipper adepten iväg en liten smygfjärt samtidigt som han gör en gest som påminner om när man gasar på en moppe, och så brister det för oss på nytt.
Snart är det dags för utslag och jag kommer som vanligt med mina goda råd som han egentligen redan vet om men som vi båda vet har samma effekt som tugget som två dubbelspelare i tennis har för sig mellan bollarna * lugn bara lugn, jag har fullt förtroende för din kapacitet även om alla andra anser att du suger fett *
Läckrare drive har vi sällan skådat. Nöddö klappar iväg kulan 278 meter och lägger sig lite till höger, precis som vi kommit överens om för att undvika det tarvligt placerade trädet som nästan står PÅ fairway.
Hålets fulaste farlighet är därmed utraderad och slag på landar vi 15 meter kort om den första bunkern till vänster om grön. Allt för att försäkra oss om att inte behöva larva oss med SW:n.
Inspelet från 56 meter kan om det blir bra bädda för ytterligare en Birgit men vi ska inte förhäva oss bara för att vi i det här läget är i en klar ledning. Vi är nöjda med att tvåputta på det här hålet strax efter att både Grannen och Steve slagit två rejält misslyckade pärlor från varsin bunker.
Det är inte utan att man lider en smula när man ser två så bra spelare falla igenom så totalt. Ytterligare en kul grej är ju att Marcus sånär får till en Birgit här men av någon anledning saknas hans putter när han kommer fram till grön och att putta med en bucklig spoon är inte det lättaste. Han treputtar och inhåvar istället en Lill-Babs varpå ytterligare en klubba saknas i hans bag när han ställer sig på nästa tee och muttrar:
– Dämm itt! Det kanske var osmart att ritualslakta min putter på hål 6.